Marianne Lager från InCharge pratade med Ebba för att höra hennes reflektioner från resan.

Så vad tyckte du nu Ebba. Jag vet att du har rest tidigare med elbil – eller hur?  

Ja. Förra vintern körde jag elbil genom inlandet i Sverige. Vi åkte från Åre upp till Jokkmokk, med avstickare till flera mindre orter längs vägen.

 Hur upplevde du det då?  

Ja du. Under den resan stötte vi på en hel del motgångar — stolpar som inte fungerade av oklara anledningar, flera andra bilar som köade för att få ladda. Men framförallt; långa avstånd mellan stolparna som ledde till att vi var tvungna till att krypköra fram

Det gick och vi tog oss både fram och tillbaka, men känslan som föddes ur den resan var räckviddsångest. Just därför valde jag att döpa detta projekt till just det uttrycket — jag var helt beredd på att vi skulle uppleva samma känsla under stora delar av denna resa.

Ja det är ju något som många pratar om fortfarande och det verkar sitta i. Så vad blev din reflektion efter de här 3500 milen?

Det visade sig vara en obefogad prognos för vår utmaning att ta oss från Stockholm till Nordkap och tillbaka igen. Det har nämligen gått så oerhört smidigt att jag knappt har förstått att vi nu är klara. Slutsatsen jag drar är att utvecklingen går ofattbart snabbt.

För 1.5 år sen, när jag var ute och harvade på vägar där det knappt fanns stolpar, hade jag aldrig trott att en helt smärtfri elektrisk roadtrip var möjlig. Nu är det inte bara en möjlighet, det är en verklighet, och elbilar börjar bli ett fullt fungerande alternativ till bensin- och dieseldrivna bilar. Om det hänt så här pass mycket inom elinfrastrukturen på 1.5 år, tänk då vad som kommer hända under de kommande åren! Jag ser fram emot att följa elindustrins fortsatta framfart.

Hur härligt är inte det att höra! Jag väntar på min egen elbil nu så det ska bli så roligt att få ge sig ut på vägarna. Jag har ju hund så det kommer nog bli väl att göra när man måste ladda. Men har du några tips för de som ger sig ut i sommar?

Ja ett av våra missions, förutom resan själv, var ju att hitta på kreativa grejer att göra under laddstoppen. Jag hade tagit i beräkningen att många timmar skulle spenderas i ett uttråkat tillstånd vid alla laddstolpar. Sanningen är att stoppen har gått så fort och varit välkomnade avbrott i annars många timmars långa bilresor varje dag. Vi har fyllt stoppen med att köpa eller laga mat på trangiakök, tagit en springrunda, läst bok, jobbat, njutit av sol, kollat serier inne i bilen när det regnat osv. Helt plötsligt hade ett 40 minuters stopp gått förbi och var redo för avfärd igen.

Det jag tar med mig från vår elektriska roadtrip är att det är en transportsätt som ger tillfälle för lugn och kontemplation. Så länge du går in med en stressfri mindset och tänker att resan är målet snarare än destinationen, är det riktigt njutbart att resa med elbil. I alla fall nu när räckviddsångesten är som bortblåst.

Det har varit så härligt att få följa er resa. Och kanske kan vi alla nu känna ett större lugn när vi ger oss ut i sommar. Det är klart att det fortfarande finns många platser som behöver laddning men om man väljer kustvägarna så vet vi nu att det fungerar väldigt bra. Vi Hoppas fler kommer ta vägarna upp mot Nordkap, det är så otroligt vackert!

Tack för den här gången Ebba och Emmett. Vi kanske ses igen – i något annat projekt 😊 Och stort tack till Taktältarna och Volkswagen ID.4 som hjälpte oss på InCharge och Vattenfall att genomföra den här resan.

Vi fortsätter arbeta med att få upp fler laddstolpar runt i landet. Kanske ”räckviddsglädje” blir nästa snackis. 😊

Välkomna att fortsätta posta vackra bilder med #incharge. Vad är din vackraste, roligaste eller konstigaste bild under din elbilssemester? Vad gör ni medan ni laddar, och vilken bil har ni?